Denna publikation publicerades för mer än 5 år sedan. Kunskapen kan ha förändrats genom att ny forskning tillkommit och att den visar på andra resultat. Det är dock mindre troligt att resultat med starkt vetenskapligt stöd förändras, även om nya studier tillkommer.
Patient Health Questionnaire-9 (PHQ-9) som stöd för diagnostik och bedömning av svårighetsgrad av depression
En systematisk litteraturöversikt
Partiell uppdatering av SBU-rapporten Diagnostik och uppföljning av förstämningssyndrom, nr 212.
Är du patient/anhörig? Har du frågor om egna eller anhörigas sjukdomar – kontakta din vårdgivare eller handläggare.
Liknande rapporter
Strukturerade frågeformulär kan användas som ett stöd i den diagnostiska processen och uppföljningen av egentlig depression (eng. major depression). Ett sådant formulär är Patient Health Questionnaire (PHQ-9) med nio frågor där patienterna skattar sina symtom på depression. PHQ-9 utvärderades i SBU:s rapport Diagnostik och uppföljning av förstämningssyndrom, som publicerades år 2012. Sedan dess har flera nya studier tillkommit. Dessutom finns ett intresse för att använda formuläret i Sverige. Syftet med översikten var att göra en aktuell utvärdering av PHQ-9.
Slutsatser
Denna systematiska litteraturöversikt ledde fram till följande slutsatser:
- I primärvården kan PHQ-9 vara till hjälp i handläggning av misstänkt depression. PHQ-9 har begränsat vetenskapligt stöd för god känslighet och träffsäkerhet när det gäller screening av depression i primärvård. Det finns också ett begränsat vetenskapligt stöd för att PHQ-9 är känsligt för förändring av sjukdomstillståndet. Formuläret kan därför även användas för att följa effekter av behandling. Däremot går det inte att bedöma om PHQ-9 är tillförlitligt för screening av depression inom kroppslig eller psykiatrisk specialistvård eftersom det finns för få studier.
- Ett viktigt användningsområde för självskattningsformulär är som stöd för bedömning av svårighetsgrad. Liksom för övriga självskattningsformulär är det oklart om PHQ-9 kan klassificera svårighetsgrad av depression på ett tillförlitligt sätt eftersom det vetenskapliga underlaget består av några få studier med stora metodbrister. Här behövs därför mera forskning.
- Denna utvärdering kommer därmed fram till ett delvis annat resultat än den tidigare SBU-rapporten vad gäller känslighet och träffsäkerhet för PHQ-9.
Citera denna rapport:
SBU. Patient Health Questionnaire-9 (PHQ-9) som stöd för diagnostik och bedömning av svårighetsgrad av depression: en systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2018. SBU Utvärderar 276. [accessed date]. Available from: https://www.sbu.se/276
Innehållsdeklaration
✓ Utvärdering av ny/etablerad metod
✓ Systematisk litteratursökning
✓ Relevansgranskning
✓ Kvalitetsgranskning
✓ Evidensgradering gjord av SBU
Evidensgradering gjord externt
Baseras på en systematisk litteraturöversikt
Konsensusprocess
✓ Framtagen i samarbete med sakkunniga
Patienter/brukare medverkat
Etiska aspekter
Ekonomiska aspekter
Sociala aspekter
✓ Granskad av SBU:s kvalitets- och prioriteringsgrupp
✓ Godkänd av SBU:s nämnd
Projektgrupp
Sakkunniga
Lisa Ekselius, professor, Institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet (var även ordförande för den ursprungliga rapporten som publicerades 2012)
Extern konsult för metaanalys
Lars Berglund, docent, Uppsala universitet
SBU
Agneta Pettersson, projektledare
Sara Fundell, projektadministratör
Therese Kedebring, projektadministratör
Hanna Olofsson, informationsspecialist
Bilagor
Bilaga 2 Exkluderade studier och Bilaga 3 Studier med hög risk för systematiska fel (bias) finns i rapporten.